Skapar kursplaner för mitt egna lärande

Jag växte upp i en familj och ett samhälle som hade ett extremt tunnelseende. På alla svar fanns det bara ett enda rätt svar och det störde mig något enormt för att jag insåg att de inte var tillräckligt nyfikna på livet. Jag förstod att de inte hade en aning om vad de talade om utan att de bara upprepade andras svar. Jag tänkte absolut inte bli som dem! Och det är jag inte heller. Härligt som fan faktiskt.

Jag har fullt upp med olika projekt samtidigt som vardagen kräver sitt. Därför har jag påbörjat ett nytt enormt projekt; Att skapa kursplaner för mitt egna lärande. Tanken är väldigt enkel. I och med att jag har så många olika saker jag vill lära mig, och om det ska ske någorlunda smidigt, behöver jag se till att lägga fokus på att organisera mitt lärande så mycket det bara går.

Så vad håller jag på med?

Jag har kollat på några videos som har att göra med att skapa kursplaner. Både för elever/studenter och för personliga mål. När jag har tittat på dem har jag tittat efter delar som jag kan använda mig av för att jag ska kunna skapa mina egna kursplaner. Vilka är det viktigaste delarna? Vad måste jag se till att få med? Vad kan jag strunta i då jag inte skapar en kursplan som är direkt kopplad till skolvärlden och all byråkrati? Frågorna som uppstod när jag började studera kursplaner blev bara fler och fler.

En video som jag tyckte var riktigt användbar var ”How to Plan a Full-Year Curriculum”.

Bilderna som används när Stephanie från Eat, write, teach presenterar sin strategi har jag använt som inspiration till mindmaps. Istället för att se till att jag har fått ner allt och att jag känner att jag har total koll på kursplaner känns det viktigare att ha en startpunkt och bara gasa på därifrån. Då kan kan jag justera allt eftersom och lägga mer fokus på mitt lärande istället för att prestera och att skapa perfekta kursplaner. Läraren i mig kombinerat med studenen i mig skapade riktigt stora förväntningar som bara krånglade till saker och ting. Insikterna som kom i det stadiet räddade mig och tog mig ur en destruktiv väg av prestation, uppskjutande och andra tråkigheter. Jag tackar Gudarna för stödet!

Några tankar jag skrev ner efter att jag sett videon:

  1. Skills: Jag ska kunna läsa, skriva och tala om ämnet. Det finns många skills inbäddat i att tänka så. T.ex. förmågan att analysera, argumentera, reflektera, berätta, vidareutveckla m.m.
  2. Skriva ner målen (de skills jag ska lära mig) som att jag redan har uppnåt dem. Detta tydliggör målen med kurserna i varje specifikt ämne.
  3. Fokusera på att lära mig olika typer av skills. Skapa övningar som gör just detta. Se till att de skills jag lär mig sedan kan användas i den kontext som jag övar inför.
  4. Skapa en pacing guide som hjälper mig att ha en jämn takt. Vissa ämnen är större och mer krävande än andra. Och det är då pacing blir väldigt viktigt.

Andra saker jag skrev ner:

  1. Skapa rutiner för minnestekniker, så att jag kan review de delar som jag lär mig.
  2. Hitta de viktigaste 20%-en (Paretos princip) i hela projektet och fortsätt att skala det tänkandet allt mer. Börja med 1:1, 1:2, 1:3 etc.
  3. Använda min blogg för att skriva om det som jag lär mig x gånger i veckan/månaden. Tanken är att jag pluggar på distans och skriver till min stränga lärare som vill se resultat, mig själv. Viktigare än resultat är att jag skriver om hur det går för att det ökar mitt lärande. Genom att skriva om ämnen på ett sätt som förhoppningsvis är förståeligt för läsaren, är jag tvungen att se till att förstå det jag själv skriver. Och om jag inte kan göra det kommer skrivandet att belysa vad jag behöver lära mig mer om.
  4. Använda olika typer av mindmaps för olika syften x gånger i veckan. Tanken är att skapa mindmaps utifrån det jag minns. Och att de blir allt större och mer detaljerade ju mer jag minns. En minnesteknik som jag gillar i teorin, men som jag inte gjort i praktiken. Kan vara så att andra tekniker passar mig bättre, men i detta projekt ska den tekniken övas den med.

    20170808_115235

  5. Ta pauser. Jag tänker använda mig av en anpassad variant av Pomodoro metoden. Lifehacking i all ära, men oftast är det viktigare att lösa rotproblemen än att använda 50 olika tekniker för att effektivisera allt i livet (Det jag gillar börjar från mitten nånstans i inlägget). Låter som en motsägelse i och med fokuset i detta inlägg, men detta är ännu ett ämne jag får återkomma till.
  6. Variera mina ämnen och uppgifterna. Teoretiska ämnen, praktiska ämnen, hälsa, fysisk aktivitet, språk, hemmasysslor.
  7. Utvärdera inlärningen vid specifika tillfällen och/eller när det behövs och justera planen beroende på vad jag behöver jag har noterat. Att förenkla kommer antagligen vara godsent i sammanhanget.

Jag har skrivit ner några tankar från dagboken gällande kursplanen:

  • Jag gillar faktumet att jag vill sätta igång på en gång i och med att det är så många olika ämnen som jag vill lära mig. Och dessutom när jag bryter ner det jag vill lära mig och det som jag ska kunna, så blir det ju mycket mer lockande att börja på en gång. Särskilt när antalet ämnen som jag intresserar mig för fortsätter att öka i en väldigt rask takt.
  • Detta är helt klart ett sätt för mig att komma igång med att lära mig ännu mer om mitt lärande och att vidareutveckla det ännu mer. Fan, vad kul måste jag säga!
  • En sak som känns riktigt upphetsande är att det känns så mycket lättare att komma igång nu när jag har valt att skriva en kursplan. Börja där jag är på riktigt och inte vänta på att det ska bli perfekt. Gud, vad kul det känns faktiskt. Ta fullt ansvar för mitt lärande.

The 5 Whys:
En metod som jag kommer att gå in på mer på vid ett senare tillfälle.

1. Varför vill jag lära mig något nytt överhuvudtaget?
För att jag älskar att lära mig nya saker.

2. Vad är det du älskar med att lära dig?
Det är kul att kunna koppla ihop allt fler ämnen och att kunna se alla delar av livet som ett, på riktigt.

3. Varför är det kul att koppla olika delar av livet?
Det ger perspektiv på saker och ting. Det känns som att det blir lättare för mig att förstå hur saker och ting hänger ihop.

4. Varför vill du ha ett vidare perspektiv? Varför vill du förstå hur saker och ting hänger ihop?
Jag växte upp i en familj och ett samhälle som hade ett extremt tunnelseende. På alla svar fanns det bara ett enda rätt svar och det störde mig något enormt för att jag insåg att de inte var tillräckligt nyfikna på livet. Jag förstod att de inte hade en aning om vad de talade om utan att de bara upprepade andras svar. Jag tänkte absolut inte bli som dem! Och det är jag inte heller. Härligt som fan faktiskt.

Ursprungsfamiljen var fylld med problem och osämja. Som barn undvek mamma att berätta många viktiga saker för mig för att hon tänkte att hon beskyddade mig. För mig har det känts som ett stort svek. När jag förstår hur saker och ting hänger ihop har jag lättare att acceptera dem. Nu när jag har en djupare förståelse för hennes situation förstår jag att hon gjorde så gott hon kunde, utifrån hennes erfarenheter och referensramar. Jag accepterar det, men jag glömmer inte.

Att vara ”snäll” är ju så himla populärt i Sverige för att det innebär att den ”snälla” människan kan bli överkörd av alla andra. Det är ännu ett ämne för ett annat inlägg, men jag tänker att det är viktigt att inte falla in i den snälla kategorin. Jag har varit där och fy fan vad mycket bättre jag mår nu när jag är utanför den. Det betyder inte att jag beter mig som ett svin när du ser mig, men det innebär helt klart att jag uttrycker mer av vad jag tycker och känner. Livet är helt enkelt för kort för att jag ska fotsätta styras av andras motiv. Jag vet och accepterar mina många begränsningar som människa och det gör att jag lever fullt ut!

Vila i frid, Andreas! Frågorna besvarades innan du somnade in, men det vet du ju redan. Vi får köra panels på tågen när vi möts igen i ett annat äventyr. Synd att du aldrig hann göra en i nutid, men det är så livet är; Över när det är över. Börjar om på nytt när det börjar om. Vila ❤

Andreas Gaus1
Foto: Andreas Gaus


5. A. Vad innebär det att vara nyfiken på livet? B. Varför blir det lättare att acceptera saker när du förstår dem, och numera även när du inte förstår dig på dem?

A. Att se på saker som händer i livet med nyfikenhet även om det kan vara väldigt jobbiga saker. Att hela tiden leta efter något nytt när det känns som att jag når ett stopp. Ibland accepterar jag stoppet och då går jag vidare genom att välja en annan väg. Exempelvis när jag är tillräckligt bra på något och sedan byter intresseområde och blir en nybörjare från början igen. Det är något som jag är van vid och som jag diggar. Det är en fet känsla att veta att jag börjar om från början. Och en ännu fetare känsla är att veta att varenda påbörjad inlärningsprocess ligger och lurar och väntar på att byggas vidare från där jag lämnade projektet. Det är häftigt. Ju mer jag har gjort det, desto lättare blir det att använda mig av.

B. Jag tror att det har att göra med mina erfarenheter. Ju mer jag går igenom, lär mig, utmanas, stångas och kämpar vidare, desto mer lär jag mig om livet och dödens flöde. Ett flöde som jag numera anser är ett. Livet och döden är verkligen en och samma sak, det är bara det att det bara går att uppleva en sida av det ena eller det andra i taget. Som människa kan vi inte uppleva både ock, men jag tror starkt på att det går att komma till insikt om hur de två olika delarna hör ihop och att det även går att få en förnimmelse av den andra sidan av myntet, så att säga.

Fan vilket fett verktyg! Och det är första gången jag använder det själv. Snacka om en metod som kan vaska fram filosofiska guldkorn. Tack för att jag får möjligheten att få utforska lärandet så här! Tack för livet!

Sinnesro

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s